Okategoriserade

Läsarfråga

– Hur ska jag tänka/agera när alla jobbiga tankar och känslor kommer? Vad jag än gör så finns tanken/känslan kvar när jag slutar med det. Allt är lika jobbigt och jag vet inte hur jag ska stå ut, vill bara att det ska försvinna, att allt ska ta slut.

-Att umgås med tankar på meningslöshet, att vilja lämna sin partner eller andra tankar skapar skuld trots att det är rätt vanliga tankar som alla kan tänka i perioder av stress och som vi kan normalisera, validera och sätta in i ett annorlunda perspektiv med påpekanden” det där är ett sätt för sin tankeapparat (även kallad problemlösarmaskinen) att söka en lösning på problemen, så har den betett sig sedan evolutionen” Defusion inträffar när vi inser det. Mycket av vad den producerar är bra, i den materiella världen. Står det en varg utanför dörren så vill vi göra oss kvitt den. Regnar det kan vi inte göra oss kvitt regnet men skydda oss. Torkar våra växter så kan vi bli kvitt det problemet genom att vattna dem. Dessvärre fungerar inte att försöka bli kvitt eller undvika oönskade tankar eller känslor. Och skulle det fungera blir det oftast värre längre fram. Vad göra? Det handlar inte om att “bita ihop” för det räknas inom ACT till undvikande-beteende. Undertryckande av jobbiga tankar och känslor gör dem bara ännu tydligare för oss. Vi måste ju fokusera på dem hela tiden – om vi skall förtränga dem! Acceptans förespråkas inom ACT. Acceptans och agerande trots jobbiga tankar och känslor. Agerande i vår värderade riktning.

Jag brukar prata om att följa vågorna ( känslor är som vågor, kommer och går, ständigt, men i olika styrkor) eller följa vägen. Den du värderat som viktig för dig. Att stå still och kämpa eller röra dig mot det tycker är meningsfullt.

När mina klienter säger; – Det går inte, jag orkar inte. Då säger jag till dem att höja sin arm ovanför huvudet samtidigt som de upprepar vad de just sagt. Då blir skillnaden uppenbar mellan känslan (vågen) och det faktiska agerandet (vägen) Vi kan trots att det är jobbigt. Och som grädde på moset kan jag fortsätta – Allting kostar. Allt har sitt pris. Livet består av lidanden. Det är bättre att acceptera det än att inte göra det. Den som accepterar verkligheten som den är kommer att följa sin väg mot meningsfullhet. Den som vägrar kommer att stillna och kämpa mot verkligheten i stället och lägga kraft på att kontrollera och undvika. Vad vill du? Vill du gå i din värderade riktning eller vill du brottas mot allt du möter som inte är solsken? Vad är det i dig som så absolut motsäger att du inte skulle kunna drabbas av lidande? När precis varenda människa kan? Det är när vi accepterar att livet också består av lidande som vi tydligare känner det som inte gör ont. Som vi mycket tydligare kan uppskatta det. Eftersom vi har så mycket frigjord kraft att göra det. Att kämpa mot det mest uppenbara kräver vårt syre. Vår uthållighet. Men framför allt vår livsglädje.

Så när du fylls av jobbiga tankar och känslor, fråga dig om tanken är till hjälp eller nytta. Fråga dig om den tanken hjälper dig att agera effektivt. Om det är en tanke som hjälper dig att vara den du vill vara.

Om inte, fundera på vad som skulle vara till hjälp eller nytta. Vad som skulle hjälpa dig att agera effektivt. Vilken tanke som i stället skulle kunna hjälpa dig att vara den du vill vara.

Där någonstans hittar du kanske något som får dig att ta dig vidare och från dina jobbiga tankar och känslor. När vi i stället för att kontrollera eller undvika tankar och känslor går i vår värderade riktning, hittar jobbiga tankar och känslor sin plats och vi fylls på av det som gör livet mer rikt helt och meningsfullt.

Jag tänker att du kanske ägnat dig mer åt kontroll och undvikande då du försökt fly från det jobbiga. Sånt som skadar dig mer än hjälper dig framöver. Jag tänker att detta kanske kan hjälpa dig bättre.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.